tb access
Arbetande Ekonomer och Informatörer
Uppdrag för Lösning
Uppdragsbeskrivning
Uppdrag kan består av:
-
Löpande bokföring
-
Kvartalsmoms, Fskatt, arbetsgivaravgift
-
Ev budgetuppföljning
-
Lönehanteing/lönekörning
-
Rapport Skatteverket, arbetsgivardeklaration
-
Resultat- och Balansräkning
-
Periodiseringar av större interima poster
-
System för affärslösning av ekonomiprogram.
-
Möjligheter med Email/skanning av underlag
-
Möjlighet att skicka förfrågningar och offerter med email
-
Fakturering
Själv Andra
|
Tala
|
Lyssna |
|
Kritisk självreflektion |
Kritisk reflektion över andras ståndpunkter |
Närhet
Distans
Den oklara läraridentiteten
Det är omöjligt att hantera allt på samma sätt eftersom vi är olika som personer. (Ett väldigt frekvent svar) ”Jag känner mig mer hämmad i mina initiativ nu i lag än förra terminen, då jag inte tillhörde ett lag på samma sätt. Jag är ingen ovillkorlig anhängare av arbetslag.” ”Om det inte finns lärarlag och den enskilde läraren får (kan ta sig) mer makt fortsätter lärarnas ömsesidiga påverkan på varandra ändå, spontant (och formella möten är fortfarande möjliga, utan lärarlag) och lärarna kan omedelbart omsätta idéer han/hon får i sin klass/sina klasser.”
Det känns inte nödvändigt att ändra sitt beteende. Man har arbetat för kort tid på arbetsplatsen för att ha hunnit vara med och förändra ett arbetssätt.
Tolkning av resultat
Vissa av frågorna fungerade på så sätt att det var svårt att svar på dem. Andra frågor genererade långa svar.
Vi tolkar det som att få svar tyder på få idéer eller uppfattningar om det aktuella fenomenet.
T ex. så kan ett svar på frågan ”Vad skulle ni i arbetslaget kunna göra för att få mer utrymme för gemensam reflektion?” vara att man behöver studiedagar för arbetslaget, vilket vi tolkar som att man uttalar sig om vad ledningen gör och inte vad laget gör för att främja kollektivt lärande.
Det kan också vara så att om vi inte kan hänföra några utsagor till någon kategori så kan det bero på att vi inte har ställt någon fråga om fenomenet. Det förhåller sig också tvärtom; att genom empirin har fått teorin belyst så vi bättre förstår vad t ex. den oklara läraridentiteten innebär. Vi har hittat svar på detta fenomen som hjälpt oss förstå det bättre.
Alla uppfattningar är inte så frekventa, vilket ju inte framgår av analysen. Däremot skulle det vara bra om kollegiet fick sitta ner tillsammans i grupper och diskutera dessa frågor för då skulle de ju få reda på allas olika uppfattningar och kunna bilda sig en bättre egen ståndpunkt. Eller så skulle man inte våga framföra sina åsikter på samma sätt i det forumet. Då är det kanske bra att skriva ner vad man tycker först.
Utsagorna visar att lärarna inte ser hela bilden. Behöver man starta ett lärande om själva teorin bakom kollektivt lärande för att lärarna lättare skulle kunna ta till sig det?
Vi tror att frånvaron av uppfattningar i kategorin Gemensam förståelse av uppgiften beror på att lärarna och lärare i allmänhet inte förstår att man måste definiera uppgiften tillsammans och hur viktigt detta är, i ljuset av att man lägger olika innebörder i begrepp och att det är först i den aktuella kontexten som begreppet kan få mening. En mening som man själv i dialog och reflektion kring måste göra sig förtjänt av att äga. En informant har dock en uppfattning om detta: ”Man lyssnar av vad alla tycker och så växer innehållet fram.”
.
Det kollektiva lärandet på den undersökta arbetsplatsen finns det uppfattningar om, vilka utgör en potential för mer sådant lärande. Det som inte finns är en systematisk reflektionsprocess och kunskap om det viktiga samtalet om uppgiften. Man pratar mycket om hur man ska göra i olika situationer, men inte om det logiskt företrädande, vad det är man ska göra. Detta kan leda till att man finner fel lösningar eftersom man inte tillräckligt noga har definierat uppgiften.
Man inser vikten av kommunikation och till viss del interaktion och man är bra på att reflektera, men inte på ett systematiskt sätt. Arbetsplatsen skulle behöva en reflektionsprocess till sin hjälp, men även arbetslagen skulle behöva handledning i reflekterande arbetssätt. Man kan ta in en forskare som observatör som kan problematisera det pedagogiska samtalet till exempel. Vi ser potential för utveckling av det kollektiva lärandet på arbetsplatsen och känner förhoppning inför framtiden.
Dessutom säger ju teorin att motståndsprocesser är ett temporärt tillstånd i lärandeprocessen, så de motstånd som uppfattas behöver heller inte ses som något alltför negativt.
kunskap om de arbetsuppgifter som förekommer på ett företags redovisningsavdelning. Kursen ska ge kunskaper om bokföring, in- och utbetalningar, avstämningar av balans- och resultatkonton, budget och prognoser, nyckeltal och analyser. Ett mål är att deltagaren ska kunna arbeta praktiskt med alla förekommande uppgifter och ha förståelse för ett företags ekonomiska ställning
.
-
Ha kunskap om bokföringens grunder och förstå kontoplanens uppställning samt göra avstämningar av balans- och resultatkonton .
-
Känna till bokföringslagen och vad god redovisningssed innebär
-
Kunna bokföra alla slags affärshändelser både manuellt och i redovisningssystemet Visma Adm 2000
-
Kunna upprätta en kund- och leverantörsreskontra
Kunna förstå och redovisa balans- och resultatrapporter.
-
Kunna göra redovisning av moms, arbetsgivaravgifter, personalskatt samt upprätta en skattedeklaration
Yellow flowers |
|---|
Yellow flowers |
Purple flower |
Yellow flowers |
White flower |
Yellow flowers |